Chans sätta Stockholm på kartan
- Lars Marcus
- Sep 1, 2011
- 3 min read
Updated: Oct 20, 2024
Svenska Dagbladet (Brännpunkt), 4 februari 2011
Stephan Barthel, Johan Colding, Henrik Ernstson, Sara Grahn, Hanna Erixon, Carl Kärsten, Lars Marcus, Jonas Torsvall
Stockholm söker en stark identitet i internationell konkurrens om kvalificerad arbetskraft, företagsetableringar och forskningsanslag. Just nu pågår ett stadsutvecklingsprojekt vid Albano som erbjuder en unik chans att både stärka Stockholms framtid som konkurrenskraftig kunskapsregion och ta internationell ledning inom ekologiskt hållbar stadsutveckling. Det handlar alltså om kunskap och miljö, områden där Stockholm har stor trovärdighet att utveckla sitt varumärke. För att inte missa denna möjlighet krävs dock ett helt annat politiskt engagemang inte bara inom staden utan även i regionen och nationellt.
Stockholm har ett mycket gott rykte när det gäller hållbar stadsutveckling. Flaggskeppet Hammarby Sjöstad lyfts ständigt fram i internationell press och lockar en strid ström av besökare från universitet och stadsförvaltningar världen över. Vi menar dock att utvecklingen inom kunskapsområdet går fort och det är hög tid för nästa generation hållbart stadsbyggande.
I Hammarby Sjöstad hanteras hållbarhetsfrågorna framför allt genom olika tekniska system för energiförsörjning, sophantering, avloppsvatten etc. Detta är viktigt och skickligt löst av Stockholms stad. Men den stora utmaningen är hur vi långsiktigt skall integrera naturen i stadsutvecklingen, det vill säga, hur ska de ekologiska systemen samordnas med de urbana för långsiktig samexistens. Det är konsekvenserna av denna olösta konflikt mellan människa och natur vi möter i nästan varje nyhetssändning dessa dagar.
På uppdrag av Akademiska hus har vi tagit fram ett underlag som formulerar både principer och konkreta lösningar för detta. Dessa tankar finns på ett principiellt plan integrerade i det programförslag för området som staden lagt fram. Nu tar dock den kritiska fasen vid att omvandla detta till konkreta lösningar och här återstår mycket arbete.
I den processen ser vi uppenbara risker att de unika möjligheter Albano bär på smulas sönder när varje instans sagt sitt. Redan har trafiken fått sin del med resultat att endast marginella förändringar av Roslagsvägen kommer tillåtas. I vårt perspektiv skulle den tillsammans med Valhallavägen istället kunna omvandlas till ett av stadens attraktivaste stadsrum, en grön korridor från Gärdet till Universitet med omfattande bil-, cykel- och gångtrafik men även stärkta ekosystem. Utan helhetsperspektiv kommer aldrig så goda argument från olika fackinstanser leda till en summa som ingen vill kännas vid. Här krävs politiskt ledarskap som ger projektet prioritet och en fokuserad planprocess.
Albano är idag en avriven industritomt mellan Roslagsbanan och Roslagsvägen, i korspunkten mellan Stockholms tre viktigaste universitet: Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH. Samtidigt ligger det i gränszonen mellan den täta innerstaden och ett av regionens mest högkvalitativa naturområden Kungliga Nationalstadsparken. Här kan ett nytt universitetsområde bli ett samlande nav mellan dessa universitet och utveckla denna del av staden till en akademisk miljö med få motsvarigheter internationellt, vare sig vad gäller attraktivt läge eller bredd och spets i verksamheten. Än mer nyskapande är hur en sådan stadsutveckling kan kombinera traditionella stadsmiljökrav på en rik och levande stadsmiljö i synergi med bevarande och utveckling av lokala ekosystem och biologisk mångfald.
Det innovativa i detta koncept är att det inte bara handlar om att bevara och utveckla ekosystem för deras egen skull, utan om insikten att dessa system utför en mängd absolut nödvändiga ekosystemtjänster med avgörande betydelse för stockholmarna. Det handlar om ”osynliga” tjänster som t ex rening av vatten och luft, där stadens grönområden idag renar 40% av dagens koldioxidutsläpp och pollinering utan vilken vi inte skulle ha vackra parker och fungerande trädgårdar och mycket annat. Notan för att utföra dessa tjänster på annat sätt är astronomisk men utförs idag helt gratis av Stockholms lokala ekosystem.
Vi vill att Stockholms politiker visar ledarskap och ger prioritet åt ett projekt där alla de stora frågorna om Stockholms framtid kommer samman, den kunskapsbaserade ekonomin, det hållbara samhället och en attraktiv stadsmiljö för alla. Om man vill sätta Stockholm på kartan har vi svårt att se en bättre möjlighet än att bli först i världen med att bygga en ekologiskt hållbar kunskapsstadsdel med nästa generations arkitektoniska lösningar. Då skulle Stockholms politiker även leva upp till det som allt för ofta blivit tomma ord - ett framtida Stockholm i världsklass.
Svenska Dagbladet (Brännpunkt), 4 februari 2011
Stephan Barthel, Johan Colding, Henrik Ernstson, Sara Grahn,
Hanna Erixon, Carl Kärsten, Lars Marcus, Jonas Torsvall
