Stadslivet flödar i Nya Slussen

Svenska Dagbladet (Brännpunkt), 10 augusti 2007

Tobias Nordström, Lars Marcus, Alexander Ståhle

Stadslivet flödar i Nya Slussen.pdf

Download PDF • 70KB

Slussen är ett slående exempel på hur en debatt styrs av vad som är lätt att tala om och betydligt mindre av vad man behöver tala om. Det har varit lätt att tala om betong­konstruk­tionens status, trafiksystemet och de kulturhistoriska värdena men svårare att bedöma vilken betydelse Slussen har eller skulle kunna ha för stadslivet. Mot den bakgrunden gav Stockholms stad oss som forskningsanknutna stadsbyggnads­konsulter uppdraget att utifrån en serie målsättningar för stadslivet utvärdera dagens Slussen och de tre förslag som nu ligger ute på offentligt samråd. Vi vill med denna artikel förmedla de slutsatser vi dragit i vår utredning. Grundanalysen handlar om hur de olika förslagen med sin fysiska utformning genererar och styr människors rörelse och vistelse, vilket i sin tur har grund­läggande betydelse för aspekter som trygghet, närings­verksamhet och upplevelsen av olika platsers kvaliteter.

         Utifrån våra observationer och rumsanalyser framstår dagens Slussen som problematisk ur en rad aspekter, särskilt om den ställs mot den uppenbara potential platsen har. Grund­problemet ligger i Slussens dåliga förankring i sin näromgivning, vilket inte löses med bil- eller kollektivtrafiksystemet. Det är framförallt för fotgängare som Slussen-näset idag utgör ett glapp i stadsväven, vilket förstärks av få målpunkter och dålig orienterbarhet. Resultatet är att många av Slussens stråk har förvånansvärt litet flöde av gående och påfallande många platser som är underutnyttjade för vistelse. Detta får i sin tur konsekvenser när det gäller frågor som trygghet eller underlag för handel. Vi har helt enkelt en anläggning som starkt uttrycker flöde men som i praktiken uppvisar lite sådant.

         I förslaget Nybyggt bevarande där White arkitekter fått i uppdrag att i möjligaste mån bevara de kulturhistoriska värdena, finns många av dessa brister kvar. Även om man i många avseenden skickligt utvecklar situationen med förbättrade samband och mer användbara friytor, förblir särskilt trafikstrukturen med det så kallade ”klöverbladet” hindrande. Gångflödena fortsätter på många platser vara låga och flera av Slussens stora ytor, särskilt i det vattennära kajplanet, har liten potential att bli använda.

         Förslaget Nya Slussen av Nyréns arkitektkontor har haft full frihet att ändra grundförut­sättningarna och når i de flesta fall avsevärt längre. Det finns goda skäl att tro på ett helt annat flöde över Slussen och att de offentliga platserna kommer att befolkas och användas. Särskilt kajplanet har fått en utformning som tillgängliggör de attraktiva platserna längs med slussarna och vattnet på ett helt nytt sätt. Arkitektkontoren BIG/NOD:s bearbetning av denna grundstruktur visar hur en friare geometri i utformningen, särskilt i övergångarna mellan de olika planen, kan skapa effektiva stråk, attraktiva utsiktsplatser och samtidigt öppna för nya arkitektoniska uttryck. En risk är att förslagets rampsystem till viss del återskapar det distanserande rörelsesystem som finns hos dagens Slussen. Det upplyfta torget gör också kajplanet som vattennära vistelseyta underutnyttjat.

         Sammanfattningsvis har man i förslaget Nya Slussen funnit en grund­struktur för gångstråk och vistelseytor som verkligen skapar förutsättningar för ett stadsliv som står i paritet med platsens potential. Givet detta är det också nödvändigt att ytterligare se över den tradition av mer bebyggelse på Slussen som bröts med 1930-talets lösning. Det behöver inte handla om hela näset men en utökad bebyggelse uppe på det överstora Södermalmstorg liksom ovanpå bussterminalen är närmast en förutsättning om man vill skapa den lokala förankring och det liv platsen idag saknar. Detta skulle stärkas ytterligare av förslaget att omvandla Slussens kajplan till en urban park, vilket vi bedömer har mycket goda förutsättningar. Man kan tänka sig en södra pendang till Kungsträdgården där parkidén lika mycket handlar om folkliv och evenemang som rekreation och grönska, en utveckling som redan tagit fart vid Kornhamnstorgs kaj. Slutligen finns goda skäl att förlägga någon av de stora offentliga byggnader som för närvarande diskuteras i Stockholm till Slussen.

         Vår analys har lärt oss att Slussen inte bara är plats med stora möjligheter utan också en ovanligt svårbemästrad plats när det gäller att skapa förutsättningar för stadslivet. Om det nya Slussen skall bli en långsiktigt hållbar lösning för vardag och fest i Stockholm är det därför nödvändigt att vi även får en initierad debatt om Slussens betydelse för stadslivet.