Dagens Nyheter (Stockholm Debatt), 28 september 2012
Stephan Barthel, Johan Colding, Hanna Erixon, Lars Marcus
Stockholm beskriver allt från sin skolverksamhet till sitt dricksvatten som världsklass och har utnämnt sig till Capital of Scandinavia. Detta är en strävan att stärka stadens varumärke i den internationella konkurrensen om kompetens och kapital. Staden har under lång tid även planerat byggnader av världsklass, som en del i denna strävan. Avgörande här är naturligtvis trovärdighet. Nya konserthus, operahus eller spektakulära höghus som staden föreslår är dock indikationer på avsaknad av fingertoppskänsla och innovationskraft i relation till internationellt stadsbyggande. Hur uppnår en stad ett rykte av världsklass? Svaret är enkelt. Det är omvärlden som avgör.
Två gånger under 1900-talet har Stockholm uppnått detta. Första gången var byggandet av Vällingby, som än idag är en självklar internationell referens när det gäller offentlig planering av hög arkitektonisk klass. Andra gången var byggandet av Hammarby Sjöstad, ett ledande exempel på storskalig miljömedveten stadsutveckling. Det är inom strategisk planering och hållbar stadsutveckling som Stockholm utmärker sig internationellt.
Den senaste utvecklingen inom dessa kunskapsfält handlar om innovationer som samarbetar med stadens ekosystem, eftersom ny forskning visar att dessa är en förutsättning för stora delar av den livskvalitet vi tar för given. Det handlar om stadsutveckling för hälsa och välbefinnande genom exempelvis luftrening, rekreation och förbättrat mikroklimat. En ny stadsutveckling kan förstärka de tjänster som de lokala ekosystemen producerar helt gratis. Vad som saknas är ett projekt där denna kunskap kan omsättas i praktik.
Vårt förslag är att ta ett redan ambitiöst miljöprojekt, Nationalstadsparken, som utgångspunkt. Vi vill lyfta denna park från att vara, inte bara en respit från staden, utan även en motor i Stockholms ekologiska nätverk. Nationalstadsparkens getingmidja vid Gärdet är en svag punkt i detta nätverk. Traditionell uppdelning mellan naturskydd och stadsexploatering har hindrat den uppenbara lösningen som ligger alldeles intill och som kan bli ett av Stockholms mest storslagna ekologiska stadsrum; nämligen Valhallavägen.
Valhallavägen är en sleeping beauty redo för ett rejält lyft när norra länken nu närmar sig färdigställande med minskade trafikflöden som följd. Detta gröna bredband har med sina väl tilltagna mått och sitt läge i gränsen mellan innerstaden och Nationalstadsparken unika förutsättningar att utvecklas till ett kombinerat ekologi- och stadsrum av världsklass, där stadsliv och trafik kan kombineras med vitala ekologiska korridorer.
En intressant förebild är High Line-projektet på Manhattan där ett avdankat industrispår på senare år omvandlats till ett av världens mest omskrivna byggprojekt och till en av New Yorks främsta attraktioner. Som exempel på hållbar stadsutveckling hör dock detta till en äldre generation och parkens vegetation är en isolerad artefakt med svag koppling till New Yorks ekologiska nätverk. Inom en ny generation av hållbart stadsbyggande finns en möjlighet för Stockholm att behålla sitt internationella rykte. I framtiden tar de lokala ekosystemen tidigt plats i stadsplanering och design och ekologiska tjänster bidrar till att förstärka den postindustriella staden. Utveckla Valhallavägen till Stockholms gröna bredband!