top of page

Posts   Themes    Archive

Vad kan arkitekter?

Arkitekten, nr 6, 2000.

Lars Marcus



I höstas läste jag i DN om ett framgångsrikt upprustningsprojekt i förorten Fittja i Stockholm. Bland annat nämndes det att en reklambyrå kopplats in för att genom en ombyggnad förstärka konceptet hos den för Fittja viktiga stormarknaden Obs. Nästa dag kom DN med en rättelse. Det var inte en reklambyrå som utfört detta arbete utan ett arkitektkontor. Jag tror DN:s misstag antyder vilken oklar situation arkitektkåren befinner sig i idag, trots att tiderna tycks mer lovande än på länge.

         Jag tror helt enkelt att det är hög tid att diskutera kunskapsinnehållet i professionen. Inte så mycket när det gäller vad vi kan lägga till den i fråga om IT-, projektledar- och ekonomisk kompetens, något som fyllt debatten under senare år, utan en förnyad debatt om kärnan i arkitektkompetensen som går djupare än formuleringar om förmågan att arbeta med helheten och det kreativa i arkitekternas skissmetod. Låt oss istället ställa oss frågan vad det egentligen är som arkitekter kan som ingen annan kan bättre. Ja inte är det IT, projektledning eller ekonomi. Om vi ställer oss frågan om innehållet i arkitektkompetensen är jag övertygad om att en av de aspekter vi ska finna som unik är kunskapen om byggnaders funktionalitet, här har vi ingen konkurrens och i grund och botten är det just detta våra uppdragsgivare vill ha hjälp med.

         Vi brukar tala om tre huvudaspekter på arkitektur, en teknisk, en funktionell och en estetisk; vi kan naturligtvis debattera sådana indelningar i oändlighet men i stora drag står sig denna klassiska tredelning anmärkningsvärt väl. Sedan länge har då tora delar av den tekniska aspekten lämnats till andra specialister än arkitekter. Detta verkar dock fungera väl så länge man lyckas etablera goda samarbeten konsulter emellan. Vad som är värre, är att sedan den häftiga kritiken mot funktionalismen på sextio- och sjuttiotalet, så har även funktionsaspekten stegvis övergivits; byggnaders funktion är långt ifrån det självklara argument det varit. Detta är problematiskt av två skäl, dels då det inte finns några andra specialister som tagit över ansvaret för den, dels då det allvarligt urholkar arkitektkompetensen. Om arkitekterna i skam över vad som gick fel i funktionalismen undlåter att tala om funktionalitet, eller undviker att visa på att det faktiskt finns objektiv kunskap om hur bebyggelse fungerar och att just arkitekterna kan bidra med att applicera sådan kunskap, riskerar arkitektur att bli en renodlad estetisk fråga. Att den estetiska aspekten av arkitekturen under senare år blivit allt mer uppmärksammad, även från beställares sida, och kåren därmed återvunnit en hel del respekt är naturligtvis mycket bra. Men om det arkitektoniska uttrycket blir det vi huvudsakligen marknadsför riskerar vi också att utsättas för konkurrens av mycket kvicktänktare specialister på området, i form av just reklambyråer mm. Vi må ifrågasätta kvaliteten i deras arbete men i många av vår tids snabba projekt kan mycket väl sådana koncept just vara vad som efterfrågas.

         Låt oss alltså inte göra om funktionalisternas egentliga misstag. Att funktionalisterna lyfte fram den funktionella aspekten hos arkitekturen och dessutom inledde forskning kring den, var inget misstag. Funktionalitet är något ofrånkomligt och fundamentalt hos byggnader och som dessutom väl går att studera på vetenskapliga grunder; här finns ingen grund till kritik. Det egentliga misstaget var en övertro och ensidighet hos den funktionalistiska skolan att enbart se till den funktionella aspekten och säga att exempelvis den estetiska bara var en konsekvens av den funktionella. Den attityden ledde till att man målade in sig i ett hörn. Idag har jag en stark känsla av att vi håller på att måla in oss i ett nytt hörn. Om det funktionella tidigare även var det vackra, är nu det vackra även det funktionella. Båda påståendena är nonsens och hotar arkitekternas trovärdighet i lika hög grad. Om vi tidigare blev avslöjade med falska kort när det gällde skönheten i det funktionella kan vi snart blir avslöjade vad gäller det funktionella i det sköna. Frågan är då var vi ska ta vår tillflykt.

© LARS MARCUS
architect and professor in Urban Design

  • LinkedIn
  • Instagram
bottom of page