Tidskriften Miljöforskning, nr 1, 2005
Lars Marcus
En av de vanligaste formerna av kritik som möter arkitekter är: Varifrån kommer alla glada människor på era illustrationer? Frågan förs oftast fram som ett lättsamt skämt men döljer en djupare och allvarligare frågeställning: Vad vet vi egentligen om sambanden mellan byggd miljö och social miljö? Själva kärnan bakom de flesta byggprojekt är ju att åstadkomma bebyggelse som på ett så bra sätt som möjligt skall stödja det liv som skall levas där. Det gäller såväl enskilda byggnader som hela stadsdelar. Trots det har våra instrument när det gäller att förutsäga de sociala effekterna av byggprojekt varit förbluffande primitiva. Här kan man dock nu se en ny utveckling.
Exemplet Slussen
Låt oss bli mer konkreta genom att titta närmare på ett välkänt stadsbyggnadsprojekt, nämligen Slussen. Det vinnande förslaget, inlämnat av Nyrén arkitekter, är fullt möjligt att bedöma ur en mängd aspekter. Tekniskt tvivlar vi inte på att projektet skall kunna lösas. Estetiskt kan vi mot bakgrund av presentationsmaterialet föra en saklig diskussion om projektet passar på platsen och om det uttrycker rätt saker. Men det finns en sak som faktiskt inte är mer än en kvalificerad gissning i bilden. Vad är det som säger att människor kommer att röra och uppehålla sig just på de platser som illustrationen anger? Detta är en helt avgörande fråga för projektets framgång. Om det till exempel uppstår döda eller lågutnyttjade ytor på det sätt vi känner igen från det gamla Slussen kan samma upplevelse av otrygghet och obehag åter uppstå och det kan bidra till att restauranger och butiker får svårt att överleva.
Figur 1. Det vinnande förslaget i tävlingen om Slussen. (Stockholms stadsbyggnadskontor)
Analys av det offentliga rummet
Det är just kunskap om sådana sociala konsekvenser av byggprojekt som forskargruppen Spatial analys vid Arkitekturskolan KTH försöker utveckla. Utgångspunkter av avgörande betydelse för denna forskning har varit ny teoriutveckling för att kunna förstå rummet ur ett socialt perspektiv och ny utveckling av rumsanalytiska metoder. En stor inspirationskälla har den forskningsinriktning som går under namnet space syntax, med rötter på UCL i London varit.
Särskilt viktigt för denna typ av forskning är utvecklingen av relevanta rumsanalytiska redskap. Inom space syntaxforskningen utgår dessa från representationer av de byggnader eller stadsdelar man vill studera uppbyggda av enkla geometriska element. Poängen här är att dessa geometriska element alla utgår ifrån grundläggande egenskaper i hur det är att vara människa i rummet. Exempelvis använder man räta linjer för att fånga hur vi rör oss i rummet, eftersom förflyttningar i princip är linjära. Med hjälp av en avbildning av till exempel ett stadsområde i form av det minsta antalet räta linjer som beskriver alla förflyttningsvägar i det, kan man bygga upp en modell som fångar både det enskilda rummet och det system som det ingår i. Man gör sedan en tillgänglighetsanalys som beskriver hur tillgänglig den enskilda linjen är från alla andra linjer i modellen, något man kallar en integrationsanalys.
Figur 2. Integrationskarta Södermalm
Så rör vi oss på Södermalm
Det intressanta här är att dessa analyser förefaller fånga något annat än bara den rumsliga strukturen i det område man undersöker. I fallet Södermalm återger ju analysen något man faktiskt skulle kunna kalla en social dimension av de olika stadsrummen på Södermalm. De mer integrerade linjerna beskriver de stadsrum där vi vet att det rör sig mer människor vilket i sin tur förefaller ge upphov till ett rikare butiksliv. De mindre integrerade delarna beskriver mer rofyllda stadsrum men ibland också miljöer som vi kan tänka oss upplevs som otrygga vissa tider på dygnet. Utan att gå för långt i tolkningarna så har vi här faktiskt en bild som på ett mycket direkt sätt pekar på starka samband mellan den byggda miljön och den sociala miljön.
Prognosverktyg
En stor poäng är naturligtvis att liknande modeller går att bygga upp även av ännu inte realiserade byggprojekt, det vill säga att de går att använda som prognosverktyg och planeringsstöd under projekteringen av byggprojekt. Om vi går tillbaka till förslaget till det nya Slussen kan vi således bygga en modell av förslaget för att utvärdera dess sociala konsekvenser. Detta är något vi gjort men vi har också tagit ytterligare ett steg, nämligen använt analysen som grund för att fördela om de människor som ursprungligen fanns på illustrationen, vilket visade sig vara över 300 stycken. Om vi fördelar dessa i enlighet med vår analys får vi en mycket annorlunda bild, en bild vi är övertygade om ligger betydligt närmare verkligheten för det framtida Slussen och som manar till eftertanke.
Figur 3. Fördelningen av människor i den ursprungliga illustrationen till vänster och prognostiserade efter en space syntax-analys till höger.
Detta är ett enkelt exempel på hur vi försöker utveckla kunskap och verktyg för att bättre förstå de sociala implikationerna av den byggda miljön. När det gäller stadsutveckling försöker vi tackla de stora frågorna om den långsiktigt hållbara staden, där stadsformen av många pekas ut som ett ytterst strategiskt verktyg men där det finns ett stort behov av kunskapsutveckling. Ett första steg i detta arbete har för vår del varit en vidareutveckling av analysverktygen inom space syntax i form av en GIS-baserad programvara som vi kallar The Place Syntax Tool. Med detta kan vi göra beräkningar av tillgängligheten till i princip allt som går att lagra i GIS-databaser. Ett första projekt har handlat om tillgängligheten till parker och grönområden som bland annat visar att tillgängligheten till ’det gröna’ i efterkrigstidens bostadsområden är betydligt sämre än man kan tro. I ett nytt projekt skall vi med liknande analyser undersöka stadsformens betydelse för uppkomsten och utvecklingen av lokala ekonomier. Ett angeläget framtida projekt är att utifrån liknande utgångspunkter analysera stadsformens betydelse när det gäller social segregation. Dessa studier kan förhoppningsvis bidra till en bättre förståelse av stadsformens strategiska betydelse i en långsiktigt hållbar stadsutveckling.